Hörneå bys hemsida www.becken.se
Skolan - Artikel 4 - i församlingen Hörnefors med omnejd
Denna artikel fortsätter där den tidigare slutade, år 1921. En kort resumé säger oss att Hörnefors församling då hade 9 skolor och 22 lärare. I byarna fanns fem fullvärdiga men små folkskolor. Norrbyn och Kylören var i mellanklass medan de två centralskolorna fanns på Norrbyskär och granne med Rosornas Kyrka i Hörnefors, med andra ord Kyrkskolan. De två centralskolorna delade inte enbart sin dignitet utan även sin arkitektur. Bildlikt talat var skolorna nära på identiska och baserade på samma ritning och arkitekt. Inte nog med det, de delade samma byggherre i form av Frans Kempe som fabrikör till Mo och Domsjö AB. Vid kommunbildningen 1913 (se artikel 1) köptes skolhusen ut av kommunen som drev verksamheten fortsättningsvis.
Bild 1. Kyrkskolan i Hörnefors – eller- den på Norrbyskär? Fotot togs av Becken-Webbens historiska fotograf Algot Engström, kanske framåt 1930.
Innan dagens berättelse tar vid måste en intressant detalj noteras som för oss tillbaka till 1910-talet. Såsom det står skrivet i boken ”Hörnefors Historia” höll man sig till det konservativa.
”Ännu under första världskriget styrdes skolan i den gamla patriarkaliska andan. För det nya i tiden var man ganska främmande och skolrådet tvekade icke att ofördröjligen uppsäga en lärarinna, som gick i giftastankar. En tjänst i småskolan ansågs alltför krävande för en gift kvinna.”
Fram till 1923 var det brist på utbildade lärare, men det året fick man äntligen fulltalig styrka. Antalet ökade stegvis och var nu 25 st. Vid den här tiden började man experimentera med undervisning och dess former. Frågan om ”differentiering” av klasser fördes på tal, med uppdelning i ”begåvningsklass” och ”hjälpklass”. Ett annat förslag gällde uppdelning i ”kvalificerade” och ”icke kvalificerade” lärare, där avgångsklasserna skulle erbjudas det förra. Förslagen ogillandes från föräldrar och lärare själva. Överläraren Carl Renströms förslag gillades däremot, att barnen skulle erbjudas regelbundna och kostnadsfria läkarundersökningar. Ungefär samtidigt infördes fri skoltandvård.
Vid början av 1930-talet skedde reformer inom skolväsendet. Större landskommuner, dit Hörnefors uppenbarligen räknades, erbjöds möjlighet att överföra styret av skolan till kommunens regi. Hittills gällde att skolan styrdes av skolrådet, en uppgift som 1932 gick över till folkskolestyrelsen tillsatt av kommunfullmäktige. Således fick skolfrågan en politisk dimension. I det tidigare skolrådet hade kyrkoherden en självskriven plats. Kyrkoherden hette Klas Sundelin och han verkade i över 35 år på den tjänsten. Om Klas är det berättat en del tidigare på Becken-Webben, nu syns han dessutom på bild.
Bild 2. Klas Sundelin (f1873, d1949), en kyrkoherde som värvades till Hörnefors av Frans Kempe vid tidigt 1900-tal. Herr Sundelin var nog av den ”äldre sorten” men beskrivs annars som driftig. Han verkade fram till 1944 varefter hans roll övertogs av kyrkoherde Einar Bohlin.
Den nya folkskolestyrelsen tillsatte en överlärare i Hörnefors. På Norrbyskär verkade en så kallad tillsynslärare. Överläraren tjänstgjorde som sekreterare i styrelsen, och fick därmed lite mindre undervisningsbörda. Det var Carl Renström som fick detta uppdrag från att tidigare ha suttit i skolrådet. Begreppet ”överlärare” låter som dagens rektor.
Bild 3. Det gamla skolrådets sista sammanträde, i december 1931. Från vänster övre raden ses Oskar Hörneman, Magnus Söderberg, Henry Vestman, August Englund, Carl Renström, Erik Olofsson, Erik Svensson, Reinhold Sjöstedt. Sittande: Hedvig Sundelin, Klas Sundelin, Ester Eriksson, och Gustaf Hammar.
År 1932 tillfogades kommunens 10:e skola, i byn Nyland. Dessa barn hade tidigare fått dela skola med Norrmjöle, vilket inte låter nästgårds. Detta utgjorde toppen av barnaskaran och antalet skolor i regionen. Detta blir även en bra avslutning av dagens artikel.
Gunnar Engström, 2014-02-12
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se